Snölek

En lite skeptisk Julia till all snö.

Vi har en massa massa tjock kramsnö som knarrar där vi går.

Så vi byggde oss Årets första snögubbe som nu pryder altantrappan.

Observera det lilla fågelhuset Julia syns med på vissa bilder, det var meningen att vi idags kulle hitta en krok ute i pappa J's hobbyrum, och sätta upp huset på altanen men att hitta någonting ute i hans KAOS där allt ligger huller om buller är som att hitta en nål i en höstack.

Fåglarna får mat imorgon istället.

Nu är vi inomhus och värmer upp våra frusna fötter. Trots raggsockor och dubbla lager kläder så går kylan igenom det mesta (på mig) så Julia tar ett värmande bad.

Ps.Dom olyckskorparna som ständigt kraxade när jag var höggravid på sommaren med Julia, om hur jooooobbigt det skulle bli och hur elendigt det skulle vara och hur svullen jag skulle bli av värmen.

Herregud säger jag, ni har aldrig varit gravida när man istället ska dra på sig tjocka kläder, stövlar som ska upp på benen, jackor som inte går om magen, man blir varm innan man ens tänkt tanken på att gå ut, dessutom ska en två-åring OCKSÅ ha kläder på sig, en tvååring som ibland tycker det är roligt att leka "spagetti-ben" och kråla som en orm när tjocka kläderna ska på.

Så, jag föredrar gravid på sommar-halvåret, om man fick välja.

Då det räckte med en tunn klänning och sandaletter så var man klar.

Jag vågar inte ens tänka på hur det blir mitt i den smällkalla vintern om det känns så här redan nu :-)

Kram Maja