onsdag 16 mars 2011

Nej, nej, nej......Tack!


Våren närmar sig, utomhuslekar och Julia har en uppsjö av givmilda släktingar så bara för att vi ska undvika att återigen samla på oss skräp i förrådet kommer här ett rungande men hjärligt:
Nej tack till dessa.....
(det räcker att vi har en hiskleigt ful studsmatta och en rutschkana i plast....)



Nej tack till dockskåp av traditionell art....
Här ska fixas ett likt Bullerby-stil....


Som sagt, nej tack....

Nej nej neeeeeeej......
Ungen älskar Pippi, men det får finnas gränser och kommer det hem ett sådant här får jag spader och förrådet blir fullt....Och vi orkar inte med en släng-vända till...


Det finns en hiskligt hemsk variant i papp i mindre format...som om ett mindre skulle vara mindre hiskeligt??


En uppsjö av borgar och slott med tinnar och torn finns också ute på marknaden...
Hemska tanke....
(Samtidgt undrar jag, vem tusan köper dom???)



Den här tar ändå priset!

För den som såg Bygglov igår så är denna förskräckliga hus-varianten till barnen, i papp, välbekant.
Jag undrar vem som egentligen kommer på allt hemskt...?
Bevare mig väl!

Så där ja, nu har vi väl eliminerat lite "faror" i presentförpackning....

Kram, Maja

3 kommentarer:

Tina sa...

Jag tillhör dem som har sånt hemma. Jag ser inget fel i det om mina barn tycker det är roligt. :-) Jag har inget intresse av att allt ska passa in estetiskt, utan har vi saker vi har roligt med och mår bra av så accepterar jag mitt kaos av skolådor med duplo, diverse plastleksaker eventuella pippi-hus. :-)

Mamma Maja sa...

:-)

Man kan ha kaos MED estetiskt tänk... :-)

Och här bygger vi ju hellre ett eget hus åt henne och lillsyss(lekstuga) på tomten, (JOnas har redan skissat upp säkert fem olika varianter i 3D)
eller gör ett eget fint tält man kan ha utomhus i markis mm...
Jag gillar inte det plastiga "köpta", men ÄLSKAR att fixa mys och saker med tyg och symaskin och väldig fantasi, och snart får jag/vi göra det åt TVÅ barn, himmel så roligt!

/Maja

Jennypenny sa...

Haha, det där sista huset tyckte jag ändå var coolt! Det hade E och W älskat!
Kramar