måndag 30 april 2012

Morgonmys


Kärlek.

/Maja

Fiskelycka!


På väg ner till bryggan...
Dagar som denna, när solen gassar 25 grader redan kl 09, då är det en ynnest och lycka att bo några minuters promenad från sjön och bryggan...
Extra lycka att pappa var hemma från jobbet och gjorde utflykten med henne.





Någon fisk kom dom dock inte hem med så vi grillade köttspett istället :-)
Men lycklig det var hon.
/Maja

söndag 29 april 2012

Playdate med lunch


Idag tog vi barnen strax före lunch och vände kosan mot Familjen G i Mölnlycke.
Det bjöds på goooooood sallad och hembakade kakor (jodå Johan, vi säger så)


Olivia som precis fyllt fyra fick en liten present och så lektes det med mini-lego.
Fröknarna, även Julia uppskattar det, är inne i en så-liten-som-möjligt-period.


Efter lunch och kaffe tog vi oss ut i det fantastiska vädret.
Åh vad det är skönt.
Åh vad solen värmde!


Gungställningen bars på plats medan Viggo satt nöjd i gräset och kollade..


Påpälsad Alice som sitter still..händer inte ofta..


Och pappa Jonas som inte förstod att gungorna skulle kopplas på ställningen....
(skoja, såklart)


Fina härliga Familjen G!


En rustchkana så är lekdaten helt klart det bästa på länge tycker Julia som ääääälskar rutschkanor.


Dom åkte tvilling, bredvid, framför bakom upp och ner på magen på ryggen...
Ja jisses, säg hur dom inte åkte dom där två.


Full fart Olivia!


Efter lite kurragömma, slå sönder tomma snigelskal med en sten och lite annat bus så var det dax att dra oss hemåt lilla staden med en ybertrött, men nöjd, liten sessa, som typ somnade så snart vi körde ut från uppfarten.

Nu vet vi vad Julia önskar sig i födelsedagspresent.
En gungtsällning.
Men, min händiga man vill självklart inte önska en färdig, han vill bygga själv, och ritning finns.
Så, vi får väl sätta upp virket/beslag/annat på hennes önskelista då och ge den till far och morföräldrar för vi har ju redan gjort klart hennes presenter från oss...

Tack för en härlig dag.
Nu ska mamma Mu natta kudden.
Det har varit några jobbiga nätter med en slemig och snorig Alice som vaknar och vill bli buren mitt i natten fär halsen är så slemmig.
Lättare att sova upprätt.
Kram Maja

- Hejdå napparna!


Vet ni vad stora tjejen våran gjorde i lördags?!
Hon hängde upp sina nappar i Nappträdet  Floda.
Stort, lite nerväst och pirrigt men hon hade själv satt i snören så att vi skulle kunna hänga upp dom.


Till våran hjälp med destinationen, det ligger verkligen mitt ute i skogen..Så hade vi mamma Therese, kompisen Robin och hans lillebror Pontus till hjälp.


Duktiga tjejen!


Det var nog skönt med en vän (julias egna ord) när man ska göra något så spännande som att säga hejdå till sina nappar man haft i fyra år.
(nåja, självklart är dom utbytta med jämna mellanrum)


- Kom Jobin, kom håjj mig i handen.


Mamma Maja och Alice, för dagen inte alls pigg, men utan feber, eftersom man inte kan ta sig med vagn upp till nappträdet fick vi snällt låna en sele utan Therese, där sov Alice hela tiden.


Springande glada barn i varma solen-


I en vacker skog översållad med vitsippor.


Men så plötsligt, högt där uppe på höjden stod det.
Ett träd, helt galet fullt av nappar som barn i flera år hängt dit.


Stort ögonblick...


Ta-da!


Eftersom vi parkerade vid en förskola därdom hade lekplats,. och man får leka på deras lekplatser (komunala, komunskatt, you know..)
Så passade vi på att spendera någon timma där tillsammans.


Robin, snällt moraliskt stöd, han har också hängt upp sina nappar.


Halvpigg Alice i selen..


Julia leker så otroligt bra med Robin, trots ett års ålderskillnad.
Men han har talet...tror det gör massor.
Han pratar jättebra.
Och så tycker Julia han är jäääääätttesöt.


När man varit så duktig och varit utan napp en vecka, utan bakslag, och när man tom lämnat bort dom för gott, då väntar såklart en Napp-present när man kommer hem.


Och i den låg något som julia TJATAT om i veckor, månader..
Magnetbokstäver.
Hon fick även en bok om Kråke och nytt sittunderlägg lagom till Knytte-Knopp.

Jag tycker hon är jätte duktig med "slutandet".
Hon frågar någongång om hon får hålla i Alice napp, och när vi körde från nappträdet var det första hon frågade efter:
- Kan ja få nappen...
- Men Julia, kommer du inte ihåg vadvi precis har gjort?
- Nää, vadå?
:-)
Hon blev lite ledsen där och då, när det nog gick upp för henne vad vi faktiskt hade gjort, men det gick över och för hennes skull är det benhårt.
Ingen napp.
Hon har ju ändå Pricken och Snutten.

När vi kom hem höll hon på länge med bokstäverna, är jätte duktig på bokstäverna och lär sig hela tiden mer.
Och ja, dom där bokstäverna är ju typ enda färgklicken i vårt kök.

/Maja


lördag 28 april 2012

Trötter


Efter skogen medKnott-Knytte blev det vilostund för ganska trötta Julia.


En gosigare sak än Brio kaninen får man ju leta efter.
Hans öron är längre än vad Alice är.
Och alldeles Pricken.mjuk.

/Maja

fredag 27 april 2012

Rycker i benen...

Som gammal glidare på tävlingsgolvet (bugg) kan jag ju lugnt påstå att denna är den enda som på mycket länge fått det att rycka i benen och vilja ut på golvet igen.
Herre j-lar så himmelens härlig!!!
Klicka och lyssna.
/Maja

Ps, det är inte bara jag som tokdiggar den.
När Alice lyssnar börjar hela kroppen gunga och studsa, upp och ner, hon kryper runt som en galen chimpans och viftar med armarna och flämtar :-)

Möss

Vi har en liiiiten liiiiten mus under diskbänken.
Jodå, jag har sett den.
(fast jag tycker ju att det är lite lite läskigt och tror han är stor som en dinusaurie)
Alldeles nyss.
Jag hör hur han sitter där och knaprar på osten i musfällan.
Men inte slår fällan igen inte.
Knaper-i-knaper.
Jag går fram och sparkar på skåpsdörren så han ska skrämmas.
Inte då.
Efter tre sekunder hör jag det igen.
Smask-smask.
Vad har vi för katt kan man ju då fråga sig, för vad gör han...eller snarare, var är han?
Jodå, kära vänner.
Han ligger och sover,
I en fåtölj.
Som en konung.
Sträcker lite på sig, tvättar sig lite, rättar till sig lite..
Snark.
Musen, den smaskar glatt vidare på osten.
Vänta bara musursling tills Jonas kommer hem!

/Maja

Knytte Knopp Mulle Dax!


Äntligen drar Knytte-Knopp-Mulle igång igen!!

Som Julia längtat!
7 fredagar kl 10-11 kommer vi att samlas i "Mulle-skogen" för aktiviteterledda av Stina som gått utbildningen hos Friluftsfrämjandet nyligen.


Förväntansfulla barn som slog följe från parkeringen med fulla ryggsäckar och glass humör.


Idag var det ju bara vi som brukar träffas, Stina ville ha en testomgång med det hon planerat och självklart fick hon det.
Det började med samling och Namnsången..Sen kom det en nyckelpiga och berättade att hon tappat alla sina barn så det var bara för alla barnen att ge sig ut och leta efter dom 8 små nyckelpgebarnen (fina bildlappar) som var utlagda lite här och där.


- Häj Jobin, du fåj håjja ajja nyckejpigbanen.


Stina och sonen Albin forscherade hinder.


Ännu ett litet pige-barn satt i trädet.


Samling igen och nu var det Ugglan som hälsade på och berättade att vi skulle göra en hinderbana, en Kamrat-bana, dvs, man hjälper sina kamrater och dom som inte kan.
Barnen kommer ju att vara både Knopp och Knytte.
Dvs 1-4 år, då behöver man ju hjälpa minisarna.


Oj vad Julia älskar detta. Skogen!
Matsäck, fika och fast hon naturligtvis vet att det där är ett gosedjur, egentligen, så är det på riktigt.


Kamrat-hinderbanan...


Vid slutet av varje hinder..det var sicksack mellan vedklabbar, det var hoppa över stora pinnar och det var krypa genom ett uppsatt täcke (som blev som ett tålt) så fanns det ett litet djur, och då skulle vi sjunga en sång om det djuret.
Björnen sover, Valpen min tycker om och så I ett hus i skogen slut.
Barnen är helt fantastiska.
Alice låg bara och tittade från en varm och ombonad vagn idag.
Ingen feber men inte kry, frisk luft är ju dock bra för alla och Jonas avstår bilen varje fredag nu så vi kan åka :-)

Efter sånger, samling och fika så struttade barnen omkring själva en stund.
Avslutningsången slutar med:
"......nu så får det räcka, vi syns nästa vecka..."
Och ja, det gör vi!

/Maja

Ps, idag var vi som sagt bara 5 barn. Men hela gruppen kommer att vara 11 barn plus några bebisar.
Roligt!

Påhälsning



Utanför sovrumsfönstret stod den här och tuggade i hallonsnåren..
Men faktikst så verkar det som att våra blåbärsbuskar inte fått sig ett enda besök tack vare Julia lilla tvål-pyssel.

/Maja

Bullbak mellan varven


Igår var ingen rolig dag, för någon av tjejerna.
ALice var jättedålig och hostade, snorade och rosslade och ville mest vara i mammas mjuka famn.
- Mamma, du äj så mjuk. Brukar Julia säga.
Vi kunde inte gå ut igår heller, regnet vräkte ner och lillfis var på tok för dålig.
Men, bullar kunde vi baka.
Det tog några timmar och totala jästiden blev väl några timmar men 70 bullar fick vi ihop.


Julia knådade och smakade...mest smakade.
Hon gjorde några bullar helt på egen hand som vi sedan fikade på när Jonas kom hem.


- Det äj så fantastist gott med bujjdeg tyckej ja, tyckej du det också mamma?


Nu finns det både bullar och chokladbollar till kalaset, nu hoppas jag bara att båda barnen håller sig friska..eller att den ena åtminstone blir frisk.




Trots massor av ipren (för barn) och Theracopf (för barn) så hostar hon och när hon gör det gråter hon, det gör ju ont.
Febern pendlar men mellan varven är hon jätteglad, men trött.


När Jonas åkte på träningen skulle jag natta båda och det gick hur bra som helst.
Julia frågade inte efter nappen en enda gång.
Heja gumman!!
Godnattsaga och godnattvisor så over hon.
Alice var svårare, hon rosslade och väste i luftrören, huvudändan på sängen är upphöjd massor och hon sover med tunt täcke.
På det stora hela hade vi en härlig dag, men trött, men det verkar som att vi slipper åka ner till läkaren iallafall.

/Maja