Hade tjejerna själva fått välja fritt från någon slags husdjurskatalog så hade valet inte blivit en katt.
Alice frågar varje dag om jag varit och köpt den där hunden jag tydligen lovat henne, lovad varje gång hon pekar på sin oboymugg med hundar på och säger
- Säjja mamma, köpp-köpp hun mig?
Tydligen har jag sagt att dom var slut i affären och frågorna kommer då varje dag tills affären fått in hundarna igen, kan jag tro.
Den stora fialottan, hon skulle mest av allt vilja ha en häst.
Och tycker att det inte alls är några konstigheter att ha en här i huset.
Men får hon ingen häst går det lika bra med en hund.
Där är dom eniga, det var ju betryggande.
Men ändå.
Nu har vi ju Simon och det räcker faktikst gott det.
Och dom tycker han är en gosig svartvit hårig sak man kan gosa med och det är oftast en liten fight om vem som ska ge honom mat.
Idag fick det bli posering med husdjur som tema.
Anledningen är inte att matcha in både barn och djur i inredningen utan för den enkla saken att på Julias avdelning ska dom ha en
Mitt-Husdjurs-Vägg
Och där ska Julia och Simon posera.
Spännande.
Och ni kan tro att han spann som en maskin av allt det där kramandet och pussandet och kelandet.
Njuta kan han ju.
Och håra ner.
Och få det att klia i ögonen på mamman.
Att vara en svartvit Simon är en tämligen enkel sak.
Speciellt när man är omringad av två små troll.
Trots att dom allra helst hade valt en hund.
Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar