lördag 14 december 2013

NÄR DET KÄNNS ÄNDA IN I HJÄRTAT


Jag fick ett mail idag.
Ett sånt där som redan efter första textraden gjorde ögonen dimmiga av dom där ödmjuks-hugande tårarna.
Att få läsa det där i skrift, skrivet av någon jag tycker så mycket om, det tar tag ända in i hjärtat, och kramar om, så där på det bra sättet.
För ni ska veta att stundtals är det kämpigt.
Att driva, att leda, att expandera, att få igenom.
Visa att det finns andra sätt att leda på än dom gamla beprövade.
Att ska vi behålla dom värdefulla krafterna måste vi satsa på dom.
Uppskatta dom. Uppmuntra dom. 
Att det viktigaste vi har är barnen.

Så när det kommer textrader som dessa, där jag till något , jag vet inte vad, har nominerats, då blir jag disktrasemjuk i hela bröstet och är så tacksam, så otroligt ödmjukt tacksam att jag har dom jag har omkring mig, och med mig.

Vad det stod?

Detta:

Maja XXX, barnsektionsledare, en sann hjälte som jobbar stenhårt med ett engagemang utöver allt annat för att bygga upp och bibehålla Lerums barnsektion och ge oss Barnledare bästa möjliga förutsättningar för att skapa roliga och upplevelserika upplevelser för våra barngrupper. 
Hon delger idéer och peppar. 
Med ett öra ständigt i telefonen och händer vid datorn kämpar hon likt en maskros i asfalt för att hitta sponsorer, kontakta och inspirera ansvariga på riks och annat som ska hjälpa oss Barnledare till en tillfredsställande vistelse i Friluftsfrämjandet. 
Allt detta gör hon utöver arbetet kring sin egen barngrupp.

Det är som en fin kärleksförklaring.
Finaste Stina, Tack.

Maja

Inga kommentarer: