Han har ett eget litet hus de där katten.
Ett hus han hittills knappt närmat sig.
Fören häromkvällen när Alice gastar att Simon minsann sitter i sitt hus.
Och där satt han.
Och pyste som en husägare i kvällsluften.
Tittade åt ena och hållet och sen åt andra.
Spände upp bröstet och liksom tittade på oss för att få oss att förstå att kolla vilka ägor han hade.
Vilken mark han ägde va?
Förstå va, satt han där och pyste, förstå att det här gott folk, detta är mitt.
Och ja, jag var såklart tvungen att hasta fram kameran ja.
Såklart.
Har man blivit husägare ska det ju förevigas, även om han fick huset för över ett år sedan men, en del har väldigt lång inflyttningstid, så är det ju.
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar