onsdag 6 februari 2013

Att läka onda kroppsdelar och lek-dejta

 
Vi började tisdagen med Doktor-Barbro besök då barnen ringde akut i den vita gamla telefonen utan sladd, en sån där hederlig med nummerskiva man snurrar som vi fått av vännen Annakarin..
Doktor-Barbro åkte ut med läkarväskan i högsta hugg och undersökte dockor och nallar och...
 
 
...trasiga gamla barnben och lyssnade på hjärtan och kände på inbillade varma pannor och sa Oj-Oj och Hujeda-mig och suckade och tog sprutor och lyssnade på tår och näsor och band bandage tills dom tog slut och skaffade fram kryckor för haltande fialottor och bjöd på upp-piggande fika.
 
 
För onda ben, trots sprutor, fyra stycken med magiskt innehåll, så mår kroppen bäst av fika..
 
 
Och den här patienten, oj vad hon ojjade sig igenom det mesta.
Ojoj sa hon och gick och hämtade fler nallar och fler dockor tills dom stod där uppradade på golvet och köade.
 
Men mest fikade hon...
 
När Doktor-Barbro åkt tillbaka till sin mottagning bakade mamman både bröd och sockerkaka för att fylla inväntade  barnskockens magar med.
Först kom Stina och Albin med solsken och kalla kinder och strax efter körde mamma Julia, My och Maja in på gården.
 
 
Det lektes i lekrummet allt det där vanliga och fikades det där vanliga och pratades över kaffe och the och byggdes med lego och kokade mat och lekte gömma bakom sängar och gardiner...


 
 


 
- Håller dom här mamma??

 
 

 
Och Stina hade ett himmelens sjå att få ihop Alice golvpussel...från tre år och uppåt...men det kan ju vara svårt det där... :-))


 
Och så strax före fem hoppade Julia i gymnastikkläderna och pappa J och hon for på gympan efter hemskjutsande av Stina och lilla A..
En hel dag sa bara Swisch och när mamman senare sent på kvällen tog en biltur..
Vad gjorde det då?
Började toksnöa såklart.
Snåyra så till den milda grad.
Det är nog som Jonas sa när jag kom hem.
Det är inte meningen att jag ska köra bil.
Så snart jag trycker in startnyckeln så Kabba-Boom säger det och himmlen öppnar sig...
 
Men en bra dag var det.
Ändå.
Kram Maja
 
Ps....första kortet, på mamman i huset, det har Julia tagit.
Hon är jätte duktig på att komponera bilden rätt, som det så fint heter på foto-nörd-språk.
 
 
 

 

 

tisdag 5 februari 2013

Att komma på sig

 
Inatt kom Julia tidigt och la sig intill.
Tätt tätt skulle hon ligga.
Som en ihopkrupen liten boll med min arm över sig.
Mitt i natten vaknar jag till av ett mummel från fröken.
- Mmm, jag måste ju gå in till mamma.....men...jag ligger visst redan här...
Och så la hon sig ner och somnade om :-)
 
När hon skulle återberätta det här för Jonas vid middagen  lät det så här.
- Jomen då...ja jag låg ju hos mamma, jätte nära mamma och så mitt i natten, ja kanske si s där halv fyra var hon nog så mumlade jag rakt ut att jag skulle gå till mamma men sen så kom jag på med ett mummel att jag låg ju redan där...innan mamma ens hann säga Julia lägg dig ner och somna om..
Tokig va pappa?!
 
:-)
 
Ja minst sagt och jag småfnissade där mitt i natten och somnade om intill nattvarm storskrot som doftar bebis-barn trots sina snart fem år.
Kram Maja

måndag 4 februari 2013

Att ha farit till stan

 
Ludde.
 
Det slår aldrg fel, det slår sällan fel, det är som att Bore vet det där.
När jag ska köra bil.
Då vräker han ur sig det ena snö-ovädret efter det andra, blandar det hela med regn och och lite mera snö.
Drar till med lite vind och ömsom plus och ömsom minus.
Det är som att han riktigt ska trycka in det i ansiktet på mig.
- Du uppskattar inte detta va?! Ha...gör du det, eller?!
Och det gör jag ju i-n-t-e.
Inte det minsta.,
Men jag kör.
Åh vad jag kör.
Jag kör inte det snabbaste, men jag kör.
Och jag kommer fram.
Och varje gång jag stänger av bilmotorn så ger jag mig en klapp på axeln.
- Bra det där, det där gjorde du bra, hejja dig.

 
Idag var en sån dag.
Vi hade lekdag inplanerat i stan.
Hos kompsien Ludde, syster Emilia och så mamma Karin.
Eller som Alice säger:
- Ka-in-Ka-in.
Hon säger allt i dubletter arma barn.
Ludde blev Jo-Jo..

 
Trots allt det där läskiga som Bore slänge omkring sig inne i stan så kom vi fram och lyckan salig.
Dom stängde mer eller mindre in sig i Luddes rum, eller Emilias och där höll dom till ända tills vi skulle äta lunch, vilket var ganska direkt när vi ko men ändå.
Dom har ingen bekanta-sig-tid, dom bara kör, direkt, där dom sist slutade och det är för jäkla härligt att se.
och deras prat....
 

 
Ludde hade tagit på sig, och själv valt en vit skjorta.
- Jo jag vill ju vara fin när Julia kommer, det ska man vara.
Och det var han.
När skjortan efter lunch och eftermiddags mellanmål var fläckig av ketchup föll det inte herrn på läppen att ta på sig en simpel piké, åh nej, skjorta ska det vara, absolut.
Att Alice vill skåla vid varje måltid är hennes thing liksom, något som motvalls Julia då inte vill och säger det besämt.
- Men Julia, man ska faktikst skåla med människor annars kan dom bli ledsna på dig, ansåg Ludde.
Ni ser, snart fyra men redan man of the etikett.
Heja säger jag.

 
Hur som haver, flera timmar av lek, bus, lunch, massa kaffe och mammaprat om jobbångest och dagis-smarthet (sånna där praktiska saker som impregnering av kläder, dubbla uppsättningar mm, sånt som jag i höst måste fixa med, sånt som jag under fem år a-l-d-r-i-g har behövt tänka på, bra då med klocka vänner som kan, och vet, som har dagisbarn)
Mellanmål och utelek, eftersom helt plötsligt så tyckte Bore att jaha, nu ska hon inte köra bil på ett tag, då slänger jag på lite solsken och töar upp.
Det är hon värd.
Så tänkte han nog, för så var det, eller blev det.
Jätte härligt ute väder och mamman som tagit björnpälsen för värmen fick låna jacka av mamma K...
 
 
 
Sen ömsom gick dom, ramlade dom (dom små) klättrade, och gungade...
 
 
Och liksom jag, njöt dom av det sköna vädret, luften och vänner intill.

 
Då alla baskilusker härjade fritt här hemma under hela veckan så var det uppdrag karantän som gällde och inomhus tid pga feber och skrällhosta hos dom där små så att få frisk luft i näsborrarna var så där uppfriskande som isglass.

 
Ludde testar inprgneringen på overallen.

 
Julia var glad åt att bara vara ute :-)
 
Ps, tips som mamma K gav mig.
Impregnera overallerna med jämna mellanrum.
Man kan köpa medel på Ica, INtersport eller ja...lite varstans.
Från märket Herdins.
Man tvättar kläderna med detta i maskinen.
Finns som spray också men tvätt lät lättare och mindre gasigt.
Ni kanske redan visste detta.
Ni vana dagis-mammor.
Det visste inte jag.
Löp och köp.
 
Nu dröjjer det inte så länge till nästa Ludde time, måndag bokat.
Check!
kram Maja

Att göra remake - igen

 
Alltså...
När mamman får idér går det fort.
Den här gången kom inte ens idén från min inrednings- och renoveringslystna hjärna utan från min stora dotters.
Och det var så briljant att så fick det bli.
Jag tömde båda rummen i lördags, allt hamnade i allrummet, en salig röra och kaos, en mamma som stånkande och skjöt möbler och bar och rensade och organiserade.
Det bästa med att göra om är att man får rensa sig lite.
Mamma like!
 
 
Prio nummer viktigast var ju att på lördagskvällen ha sovrummet helt klart för att det skulle kännas tryggt och bra och fint och ordnat för dom båda som fick sin invanda rum ändrade.
Och det var klart.

 
Alla gosedjuren har fått ett eget höghus att bo i och ja den uppmärksamme ser att våningsplanen är färgkodade.
Jag vet, helt obotlig är jag, men tror att ordning är skön för barnen också, eftersom syftet i Barnkammaren, som är Julias egna ord om rummet, är just att det ska vara lugn och ro där, ett rum att vila i och dra sig tillbaka till.

 
 
 
 
Grodan jag köpte till henne som bebis i magen sitter där och vaktar och mår bra....

 

 
Böckerna får vara kvar och det är helt rätt.
Bättre rum att sitta ner och läsa i fnns inte.
Och den där bokhyllan är helt fantastiskt.
Bygg den, gör det!

 
 
Lillfis utforskar hus-väskan och har lagt ner hunden...

 
Alla möbler togs ju ut, Alice byrå, garderob, allt....

 
Men läsfåtöljen lämnades kvar, såklart, älskar den där röda saken.

 
Alice hörna är den man först ser från dörren.
Passade bäst eftersom hennes säng är kortast, man går inte in i den och rummet känns luftigt.
Våran present till hennes två års dag kommer vara att renovera klart hennes stora säng, en snarlik, nästan på pricken, som Julia har...
 

 
Böcker byter hyllor, platser, flyttas upp och ner...

 
Tjejernas Namntavlor dom fick av Familjen Å på båda sina Namngivningsceremonier hänger natulrigtvis över deras sängar, så också deras Månadstavlor med motiv av Elsa Beskow.

 
Alltså, den där sängen.
Och i maj har vi två...
Och ja, dom har likadana överkast.
Vännen Annakarings favoritmotiv.
Röda med Stjärnor.
 
Lekrummet är nästan klart.
Allt är inflyttat och ordnat som det ska vara.
I lekrummet åkte båda tjejeras klädskåp in.
Fördel:
Jag kan plocka fram kläder i lugn och ro till nästa dag, oavsett om dom gått och lagt sig eller inte.
Det saknas två hyllplan över soffan där jag vill ha lite färgglada leksaker som triggar till lek.
Vill byta bort byrån mot högt vitrinskåp så vi båda kan plocka undan alla leksaker, men ändå se dom.
Rummet har ju ändrat syfte.
Syftet med byråerna (som vi haft som leksaksförvaring) var ju att just dölja leksaker när man inte ville se dom, få lugnare rum vid sovning mm.
Nu vill jag ju att leksakerna ska synas som färgglada klickar.
Lekrum ska ju inbjuda till just det.
Massor av lek.
Hejdundrande lek.
Så, jag lusläser blocket efter vitrinskåp som passar i den stil vi har där inne.
Och ni känner ju mig.
Jag kommer hitta det :-)
 
Det här var nog det klokaste vi gjort på länge.
Barnkammare och lekrum.
Bra det.
Bra Julia!
 
kram Maja

Att få hoppa av sig

 
Det bästa med Julias säng, är ju att den har så så så många år och säkert en hel del fantastiska historier i sig, och att den är så jäkla vacker att jag kan vila ögonen på den länge.
En möbel jag hoppas hon aldrig ska tröttna på.
Det sämsta med Julias säng, är just att den är så himmelens gammal att man inte får lov att hoppa i den.
Hoppas av sig brukar tjejerna få göra i våra sängar lite då och då,
m-e-n, när jag nu ändå skulle kånka ut alla hennes möbler och madrassen hamnade på golvet,
s-j-ä-l-v-k-l-a-r-t ska man få hoppa lite madrass-lattjo-lajban.
Självklart.
Som korvspad.
Om dom var nödbädda?
Inte det minsta :-)

 
 


 
Och ja....dom är lika, från topp till tå.
Det är bara den där struten i munnen som lillfis har som Julia nu vart utan ett helt år snart.
 
Maja

lördag 2 februari 2013

Att visa just nu...

En liten uns av kaos dominerar allrummet eftersom jag tömt båda tjejernas rum för att börja om från scratch.
Eller som Julia sa:
- man måste tömma helt så man vet var man ska ha det sen...
Mammas flicka.

fredag 1 februari 2013

Att underhålla lillasyster



 
Just nu, faktikst just nu.
Julia läser Bamse i Trollskogen, hon kan två hela sidor utantill och läser och läser.
Och Alice lyssnar och ojjar och woowar och är jordens lyckligaste.
- Så där ja, nu kan jag faktikst inte mer så du får höra samma saga en annan dag Alice....Nu går vi och leker tycker jag....ska jag hjälpa dig ner från fåtöljen...har du trånga byxor idag (det har hon uppenbarligen) eller klarar du dig själv...Vänta ska jag hjälpa...Rumpan först vet du, alltid rumpan först...
 
Ja...alltså..
Kärlek.
Det där är kärlek.










Att skapa nya rum

 
Vi driver fortfarande sjukstuga.
Men igår fick jag lite paus när J kom hem.
Han ordnade middag med nyköpt lax och gott-gott till.
Hade införskaffat skvallerblaskor och inredningsmagasin...
Att han bara vågar....inredningsmagasinet alltså.
Som att locka en missbrukare med pulver.
Nästan.
 
Men, dagens läge då?
 Det hostas och snoras och febriga pannor lägger jag handen på och utomhuslek och kompislek fick ställas in.
Karantän så vi får bort baskiluskerna.
 
När vi satt där i morse på Julias golv och Alice ville upp i hennes säng och la sig tillrätta bland obäddade sängkläder och myste in sig som den gosunge hon är.
Så började vi prata, om syskonmys och dela sängar och Julia utbrister.
- Mamma, Madicken och Lisabeth, dom har ju sina sängar i samma rum, då är ju dom aldrig rädda, och så kan dom sova i vilken säng dom vill om dom blir lite rädda eller bara vill ha sällskap..
- Skulle du vilja ha det så?
- Ja...det skulle jag faktikst. Du och pappa har ju så, sängarna i ett rum och andra rum i andra rum.
:-)
- Vart ska vi ha era sängar då?
- Dom kan vi ha i Alice rum...då kan ni läsa för oss båda på samma gång och så har vi sällskap av varandra..
 
Och när idén väl landat i mammans huvud så låter det ju onekligen inte så dumt.
Båda leker iallafall mest i Julias rum, för där står köket, docksängen och fika-hörnan.
Och i Alice rum får inte sånna saker plats och köpa dubletter känns ju hiskeligt dumt när det redan finns så fina saker i Julias rum som båda uppskattar.
Det kanske vore skönt med ett enda sovrum, där vi fortfarande har alla böcker och läsfåtöljen, ett rum för ro och där dom kan dra sig tillbaka och vila lite utan att ha en massa leksakskaos runt sig vart dom än befinner sig.
Att alla leksaker finns i ett rum.
Åtminstone tills Julia blir så stor att hon har behov av ett eget rum, uppenbarligen är så inte fallet nu för jag har frågat en miljon gånger snart om detta verkligen är vad hon vill, Alice är ju för liten att önska eller ha åsikt, och ja, hon vill detta.
Redan imorgon...
Så, nu pågår det operation Ändring i mammans hjärna.
Ni kan ju tänka er.
Men, ja, idén är faktikst fantastisk.
 
Kram Maja