lördag 10 januari 2015

HJÄLPA FÅGLARNA PÅ TRAVEN


Man ska hjälpa dom som är mindre har man ju alltid sagt.

Så vi bestämde oss för att göra just det, nu när det är kallt och hårt och frosten biter.

Så vad behöver man då för att göra egen fågelmat-talgboll?

Glada barn är en förutsättning, men det har jag ;-)

Fågelfrön
Cocosfett
Engångs snappsglas ca 40 st
Rep
Sax








Sen är det bara att sätta igång.

Barnen ställer ut alla glasen.
Klipper till repet ca 20 cm.






Mamman smälter fettet och barnen blandar i fröna.




Sen häller man över den där lite simmiga smeten i glasen, lättast med en liten såsslev och smartast är att först sätta i repen så smeten lägger sig som en tyngd...

Sen in i frysen och efter 30 min är dom klara att dra ur glasen.


Sen tar man dom båda påpälsade barnen och beger sig till ett träd som man kan beskåda från köksbordet, man vill ju se när fåglarna sitter där och njuter av det goda man gjort liksom..




Sen ropar man:

Alla fåglar Varsågod och ät!

Och det får man ju hoppas att dom gör....

Maja

fredag 9 januari 2015

NYTT ÅR, UPP OCH NER


Och så kom det nya året.

Bara så där.

När det gamla knappt slutat och fjärde ljuset inte brunnit ner och glöggen fortfarande var lite varm i grytan.

Och med nytt år, ny kalender!
Shoppi Shoppi

Snyggaste gröna i krocko-skinn med präglade siffror.
Allt för att hålla koll som dublett till datorn.
Alla kundbesök och aktiviteter och hepps är rutorna fulla.

Jag älskar detta.

Har hamnat helt på rätt plats med rätt människor.
På rätt bolag.
Och jag njuter.
Varje dag.

Detta DHL Express syre som finns i allt vi gör.
Lugnet i kroppen inför varje dag.

Det var nån som sa:

Hitta ett arbete du älskar, så jobbar du inte en dag till i livet.

Och jag förstår vad som menas.
Hitta det du älskar att göra, och det känns inte som ett arbete.
Ja, ni fattar....Hoppas jag.

Nu tar vi tag i 2015 och låter hjulen rulla på vägarna så ska detta bli etyt helt fantastiskt år.

Kram

Maja

onsdag 7 januari 2015

ÄNTLIGEN FÅ VISA ER VÅRT JULAFTON


Jamen Julafton tänker ni.
Det var ju en evinnerlig tid sedan.
Och det var det ju.
Men likväl har jag ju inte visat er.

Den där aftonen vi firade bara vi, för att dagen efter, och flera dagar i rad ta emot gäster, för att liksom riktigt dra ut på det härliga med att fira jul.

Men julafton, härliga afton med fina barn, god mat, julsånger, förväntan, och en Jultomte som inte bara hade varit där på natten och hälsat på utan sedan även kom efter Kalle Anka...
Och såklart precis när Jonas gått för att köpa tidningen, vilken miss..

(dock avslöjade båda barnen att det var pappa...han hade blå skjorta...och pappas skor :)










Så, vi åt och åt och åt ännu mera, såg Kalle och doftade på barnhuvuden (jag) och åt godis och choklad och drack glögg och byggde med lego och pysslade och drunknade nästan bland alla Frost saker barnen fått...














Så.
Jag berättar inte så mycket mer om julafton.
Jag visar er valda bilder, ett misch masch av bilder, lite så där axplockigt från hela dagen.
Från julunchen till kvällssmörgåsen.

Jag hoppas att det blir ok.

Kram

Maja









tisdag 6 januari 2015

SKIDSTUDIE ALA JULIA



Det är inte lätt det där.

Att ställa sig på långa skidor när man inte gjort det sedan förra året, och knappt då.

Men självklart ska man testa.
Även om benen glider år varsitt håll och man inte kommit på det där trickiga hur man vänder, eller svänger och skidorna är längre än vad fötterna brukar vara.












Men hon kämpade väl, inte så länge men väl och med gott humör.

Det är ju ändå bra.
Sen gav hon upp.










Nej, det är inte helt lätt att skida sig fram, när vanan inte sitter i kroppen.

Nästa år tar vi skidresa, banne mig.

Kram

Maja

Ps. Ja, jag har fortfarande inte min vanliga dator utan gör bildredigeringen på jobbdatorn och nej, jag är inte riktigt överens med det, det brukar ju vara så, jag måste ha invänjningstid för saker, innan det faller på plats, när det är något jag är van vid, som mitt gamla redigeringsprogram, där jag egentligen kunde göra färre saker än på det jag har nu, men så ska jag ju vänja mig.
Det är bara det.