tisdag 9 juni 2015

I VÄNTAN PÅ...


Redo och inslagna.

Och jag kommer gråta vid varje barnkram som följer efter överlämnadet utav den där speciella, skapad just för den speciella fröken.

Kram

Maja

ATT FÖRBEREDA FÖR ETT HEJDÅ


Det är tisdagkväll och imorgon firar barnen skolavslutning på den finaste skolan jag vet och känner.

Med det underbaraste personalen och pedagoger jag vet och som barnen älskar och är trygga med.

För Julia blir det helt nya fröknar i höst när hon börjar första klass och för Alice blir det tämligen samma men en fröken byter avdelning.




Så för att visa hur mycket vi tycker om, och hur viktiga dom är och alltid vart, hur mycket dom står för trygghet och stabilitet och närvaro så gjorde barnen fina sommarpresenter åt sina fröknar.



Lisa och Karin för Julias del....


Och Alice som helst ville ge alla pedagogerna varsin mugg....lät sig övertalas att kanske bara måla till sina tre fina Helen, Marie och Malin och så dunder-fantastiska Jennie som Alice tytt sig till från dag ett...




Så det skapades här i söndags.

Varje mugg är dedikerad personen, färger är speciellt valda. Mönster likaså.

Sen torkning och bränning för att bli helt fantastiskt blanka och fina.

Och jag blir sockervaddsluddig. Det vet ni ju redan.

Och sorgsen. 
Och jag kan inte på något sätt förklara det.
Den här sentimentala inkontinensen.
Som gör att jag kan sitta och fulgråta till egentligen vad som helst.
Och jag vet att imorgon, ja då kommer det svämma över.

Imorgon är det skolavslutning.

Vi lämnar barnen i sina respektive klassrum och står sedan ute på den fina gården med alla andra föräldrar, pirriga och förväntansfulla.
Förskoleklass barnen får sin kunskapsnyckel som sedan vandrar med genom åren och förskolebarnen samlar ihop sig med fröknarna.

Ute på gården står vi...
Men kaffekorgen klar och alla hundra tårtor uppdukade på långbordet.
Traditionen som lever vidare.
En familj, en tårta.

Vi kommer bjudas på sång och jag vet redan nu att jag måste vara bredd med det där näsdukspaketet nör hela skolan ljuder upp till Idas sommarvisa.

Det kan jag gråta till vilken dag i veckan.

Och det är just det, att trots att dagen imorgon är så stor och viktig och full av förväntan och jag vet, jag kommer precis ihåg hur det kändes på morgonen när skolavslutningen skulle vara.
Och hur vackert jag tyckte att det var och hur gott alla syrenerna doftade som mamma skurit av från trädet där hemma och som vi tagit med.
Jag minns doften, jag minns känslan.
När vi gick på led till kyrkan..
Med flaggan vajjande och alla extra finklädda.

Det är stort.
Det måste få vara stort.
Och mammor måste få lov att gråta en skvätt.
Av sorgen över att säga hejdå till viktiga personer men även den fantasiska rördheten över att stå där, framör 136 barn som framför Idas Sommarvisa.

Jag kommer vara rödkindad och strimmig bakom mina solglasögon...

Men det, det tycker jag att man får lov att vara.

Kram Maja


SHOPPI SHOPPI


Älskar jag skor?

Kommer jultomten på Julafton?

Regnar det från himlen?

Ja ni förstår ju säkert vart jag vill komma.

 Hittade dessa sköningar som inte bara är fantastiskt vackra utan även helt underbart jobb-vänliga.

Ja, jag vet, jag har ett tacksamt jobb att få springa runt i snygga skor på.

Och jag klagar inte.

Absolut inte.



Hemleverans imorgon till dörren av min egna eminenta arbetsgivare tillika det största kurirnätverket world Wide.

(host host, lite slå-sig-för-bröstet reklam kan ju aldrig sitta fel..)

På torsdag kommer jag trippa omkring i dessa godingar, dom och till det en knallgul klänning.

Kram

Maja

söndag 7 juni 2015

NATIONALDAGEN - ATT FIRA SVERIGES DAG



Så fyllde Sverige år. 

Och fyller man år ska man fira.

Så jag hade bjudit hem kära vännerna Ina och Martin och Jenny och Erik och så alla härliga barn som blev Wilmer och Ester pga sjukdom och pappa-vecka.



Så vi åt grillade saker och sotade sparrisar och goda tillbehör av fetaost med honung och kalla röror och allt lade sig som bomull i magen och gav knappast plats för desserten där efter en timmas letande efter fjärrkontrollen till apple-teven som puts väck verkligen var borta...





Och solen som sken men vinden var iskall så att äta ute på denna Sveriges alldeles egna dag det fick vi faktiskt avstå men Välkomstdrinken kunde vi ändå avnjuta utomhus medan vinden for runt huvuidet...


I dom där fina gamla kristallglasen jag fått med mig hem från mamma och Dennis och som passar ypperligt att sippa rose ur medan sommarkänslan far runt i kroppen.






Si vi gjorde det vi alltid gör här.

Äter tills vi storknar och magen står i sju hörn och när man tror att man inte kan äta mer så åker godsakerna fram medan barnen satte sig tillrätta i soffan och tittade på film under tiden som dom vuxna avverkade musikquiz (som Ina och Jenny tog med bravur, herregud jag kan ju verkligen ingenting om det inte har med dansband eller schlager att göra och det erkänner jag villigt....)

Skratt och prat och musikquiz, sen är ju Sveriges Födelsedag inforad tycker man ju....






Och framåt midnatt.....när festen är över.....

Grattis Sverige


Kram

Maja

HUSET FULLT AV LIV



Hela huset fullt idag.

Av egna barn och andras barn och jag får otroligt mycket gjort.

Barnen leker och busar och jag har danssteg i benen när köket fylls av musik från Ipaden.

Jobbar undan lite av det där jag inte hunnit i veckan mellan alla resor och timmar i bilen.

Och är så danssugen att jag smäller av en smula..







Älskade ungar.

Tack för att ni finns och glr hjärtat klent och mjukt och bomuls-vaddigt och soclervadds-kladdigt och alldeles överpösigt av känslor.
Och för att jag så många gånger om dagen får dö sötdöden.

Som igår. Alice fick en fotboll på läppen och bärjade blöda. Julia hämtar våtservett och säger Mitt lilla hjärta och Min Gumma, och duttar med varsam hand bort allt det där blodiga på läppen.
Det var så fint och tryggt och vackert att jag vet att jag gjort det bästa jag kunnat för att dom ska bli så. Mjuka och fina. Och Omhändertagande.

Så tack.

Finaste ungar.

Kram

Mamma

SISTA SOMMARFESTEN


Huset är sålt.

Det där huset där jag tillbringade fyra år i tonåren.

Huset dit vi flyttade efter skilsmässan.

Nu är det sålt och vi har haft sista "sommarfesten" där med familjen.

1 aug är det inte mamma och Dennis längre.

Så det grillades och åts gott.

Och njöt av fötterna mot den finaste gräsmattan jag sett.

Och päronträdet som man kan gömma sig under.

Det var inget badväder tyvärr så poolen blev aldrig avtackad.

















Hejdå Huset.

Kram

Maja